Jonnas detaljer

Jag och mitt lillfinger

Jonna — Mon, 26 Jul 2010 10:05:33 +0000

Igår kom jag fram till hur sött mitt lillfinger är. Som ett litet barns långfinger. Jag har inte tänkt på det förut. Kul att man kan hitta nya saker på sig själv, som alltid varit med liksom.

Titta vad sött det är:

Vissa har “det”. Andra…inte så mycket.

Jonna — Mon, 19 Jul 2010 19:13:08 +0000

När jag var 10 spelade jag “Nu grönskar det i dalens famn” på orgeln i kyrkan under skolavslutningen.

När jag var 11 år spelade jag “Nu grönskar det i dalens famn” på ett elpiano i en park under skolavslutningen.

När jag var 12 år sjöng jag “Nu grönskar det i dalens famn” i klassrummet under skolavslutningen.

Detta är inte jag. Tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr.

Pruttarn

Jonna — Sun, 18 Jul 2010 13:19:52 +0000

Bland det roligaste jag vet är tanken på min vän som pruttade sin nyblivna pojkvän i skrevet då hon somnade liggandes i skedställning. Jag kan skratta mig till sömns av detta. Det skulle aldrig hända mig, Tills i förrgår, då jag vaknade av mitt eget pruttande. På Gotlandsfärjan.

Skrattar bäst som skrattar sist.

Hål, håligare, håligast

Jonna — Thu, 15 Jul 2010 08:57:09 +0000

Detta är sommarens senaste inköp. Nästrimmer. Egentligen trodde jag inte att det fanns så mycket näshår i mon nos, men tyckte ändå det var roligt med en nästrimmer.

Nu har jag haft renrakad näsa i 5 dagar. Denna har blivit som södra länken för flugor, mygg och knott. Sällan har så många djur hittat upp i mina näsgångar. En fluga drogs upp så långt att den kom ut genom munnen.

Det finns en poäng med näshår…

Sooommar!

Jonna — Sat, 10 Jul 2010 15:44:51 +0000

Örebro är…inte världens bästa sommarstad. Detta märker jag när jag tvångsmässigt måste spela detta youtubeklipp flera gånger varje dag, för att få in ett uns av sommarstämning i min kvalmiga lägenhet:

Det mystiska matlådelocket

Jonna — Fri, 09 Jul 2010 17:35:16 +0000

Mitt liv består av matlådor. Dessa värmes i micro. Under 5 år har jag funderat på varför människor värmer upp sin matlådemat med lock på? Människorna tar av locken men lägger dem sedan snett på sin låda och sedan skjutes detta in i micron. Varför detta lock? Är det för att det inte ska explodera mat i mickron? För då är det ju dumt att ta av locket över huvudtaget. Är man rädd för att baciller ska komma från mickrons tak? Är det för att värmen ska fördela sig jämt på något sätt? För det gör det ju inte ändå…

Så varför micrar man sitt matlådelock? Någon? Svara!

Mysmysmysmys

Jonna — Mon, 05 Jul 2010 09:52:28 +0000

Tvdeckare och smågodis i all ära, men igår testade jag radio och bär istället. Fantastiskt.

Lyssnade på Eva Gabrielsson och på Lars Winnerbäck.

Sedan bakades det scones som intogs på madrasser på golvet lyssnandes på Alex Schulman och Per Holknekt.

Detta mina vänner är mysigt. Testa.

Donut persikor

Jonna — Thu, 01 Jul 2010 19:31:02 +0000

Jag har köpt persikor som ser ut som donuts.

Länge leve genmanipulationen!

Midsommarafton

Jonna — Mon, 28 Jun 2010 18:42:05 +0000

Midsommarafton spenderades på brygga ätandes baguette. Så fort jag prasslade med pappret runt min baguette börjar fåglar strömma till. Änder börjar prata med varandra, småfåglar burrar upp sig av lycka, fiskmåsarna kan inte stå still. Så samlas det en hög av fåglar under bryggan. Spända av förväntan kring hur mycket av bröd jag egentligen ska vräka i mig helt på egen hand.

Jag börjar prata med dem. Gulla med dem med min alldeles speciella jonna-pratar-med-bebis-röst. Fråga änderna vart de har sina fruar. Frågar fiskmåsarna om de verkligen är fiskmåsar eller någon helt annan sort? Ber att de inte ska bajsa på mig och att de inte ska böja tjafsa nu när jag ska slänga baguette på dem.

Så börjar jag slänga bröd och livet känns töntigt fulländat på något sätt.

Fåglarna blir fler och fler, börjar flyga i allt mer oestetiska figurer över mitt huvud och skriker sig hesa av denna baguetteorgasm. Och mitt i allt detta står jag - skitlycklig över att än en gång gjort skillnad på djur och djur. För: luftens råttor skola matas och kelas med ty detta ger livet mening, markens råttor skola dö.

Att vara vuxen.

Jonna — Sun, 27 Jun 2010 19:15:58 +0000

När jag var liten ville jag bli vuxen. Jag har alltid velat vara vuxen. Alltid. Så länge jag kommer ihåg.

Människor gjorde mig ofta uppmärksam på att jag skulle ångra mig då jag väl var vuxen. Då skulle jag längta tillbaka till min barndom igen! Till min ungdoms dagar. Men det gör jag inte.

Jag njuter av att få laga den mat jag vill.

Jag uppskattar till 1000 att få äta när jag vill…

…och hur mycket sötsaker jag vill.

Det spritter i mig när jag tänker på att jag får åka vart jag vill när jag vill…

…och det pirrar i hela min kropp när jag får bära runt småsmå bebisar som kommit från finfina vänner.

Jag kan till och med finna det blåa under ögonen spännande.

Jag fullkomligt älskar att vara vuxen.