Jag tycker feminism är bra. Jag ser upp till kvinnor som säger ifrån. Jag gillar kvinnor som har hår under armarna, som slår sig in i politiken, som uppmärksammar att de inte behandlas likvärdigt med männen på sin arbetsplats och vägrar städa mer än sin man.

Men vi är olika. Det kan jag inte komma ifrån. Vi är faktiskt det. Generellt Olika.

Idag kommer jag att le hela dagen. Le så att näsborrarna fladdrar och snorkråkorna tittar ut. En liten stund var jag dessutom tårögd.

Allt detta för att jag lyckats köpa detta tårtfat för en snuskigt låg summa på blocket:

Min sambo ha inte fukt i ögonen. Han springer inte smågurglandes runt i lägenheten och surfar på rosa små moln. Han ligger på soffan och drömmer om sitt USB-minne med 16 GB.

Idag har jag legat i min säng.

Jag har funderat. Funderat kring varför just jag skulle få sådana skrynkliga fötter och händer? Varför just jag måste känna mig som ett utedass en dag som denna? Varför just jag aldrig kan bli riktigt tillfreds? Varför just jag alltid är så trött? Varför just jag inte har några kakor hemma?

Sen har jag funderat vidare på de bostadslösa i Haiti. Och de svältande i Rwanda. Och krigsoffren i Afganistan Och på barn som dör innan de hunnit börja leva, på ensamhet och på död.

Så ligger jag här och skäms för att jag nästan höll på att önska mig ett vadderat liv utan vardagstristess och väderdepressioner.

För livet, det måste ju vara som absolut mest välmående när man tar sig tid att ligga i sin säng och tjura över totalt värdelösa saker.

Det går inte att beskriva hur mycket andra saker fashinerar under tentaperioder. Det går inte att uttrycka med ord. Men allt, precis allt, är för tillfället roligare.

Titta:

Detta är inte bara lussebullar utan PERFEKTA lussebullar! Ser ni? Ingen har jäst in i den andre. De ligger där, helt stillsamma på plåten, utan att ha fastnat i någon annan. STORA, gula, fantastiska lussebullar som ligger var och en för sig! På sin plats. Nära varandra men inte på varandra. För detta krävs en oerhörd finess och skicklighet. Den gåvan har jag.

Min vän ser två kritgubbefigurer som jag målat på min skafferidörr:

- Nämen!, utbrister hon och fortsätter, är det ni?!

Så går hon närmare, lutar sig framåt, kisar med ögonen och fortsätter:

- Ja nu ser jag! Det är det ju! Fiint!

….Vad tog hon det på? Hur identifierade hon mig och min sambo? Min sneda tomteluva? Avslöjades det genom våra sätt att bära upp kläderna? Sättet att knyta skosnörena? Teckningen är ca 1 m stor, vad var det hon behövde kisa för att finna?

Jaja, detta är tydligen jag och min sambo. Noga porträtterade på vår skafferidörr.

Nu ska ni få lära er att laga mat. Följ med mig på denna kuldinariska (kurdinariska? Kulinariska?….vet inte vad ordet betyder, men eftersom det används i matsammanhang hör det hemma här) resa! Eftersom kockar aldrig någonsin kan nöja sig med bara EN rätt, presenterar jag därför hela min matlagande dag. Då mat är så förbannat intressant. Det vet man ju. Hur många matlagningsprogram finns på TV? Hur många radioprogram har inte sin egen kock? Hälften av alla världens kockar är säkerligen anställda på någon tidning. Reklam går bara inte för sig utan mat. Mat finns även med i precis alla sociala sammanhang. Mat, mat, mat, mat. Älskar du inte mat kan du tyvärr inte tillhöra denna värld. Icke!

Tur som det är kan jag laga riktig gormémat och ska därför lära er allt jag kan om denna världskonst.

Frukost (Den viktigaste måltiden på dagen.)

Börja med att gå upp 25 minuter innan du senast måste vara iväg. Tvätta dig i ansiktet och eventuellt under armarna. Pimpa ansiktet med diverse färg. Vips har du bara 3 minuter kvar till att laga och äta frukost.

Ta 2 ägg

Knäck i munnen. Svälj. (och då menar jag SVÄLJ. Snabbt.) Har du riktigt tur kan du ha kokat 2 ägg kvällen innan som du kan äta på cykeln.

Mellanmål

Tryck i dig en näve nötter. Ta alla på en gång. Blir en god sörja i munnen.

Lunch

Ta fram en låda som du hittar i frysen

Micra ca 8 minuter och hoppas att det, som nu bara ser ut som frost, ska förvandlas till lunch och inte vara äppelmos.

Fika

Mosa knäckebröd i en kesoburk med keso. Rör om. Sleva i dig.

Middag

Ok. Skriv ned detta, för här kommer ett recept:

Koka rödbetor

Öppna en tonfiskburk

Blanda, samt pimpa med grönsaker:

Ät.

Efter detta har man så sjukt ont i magen av alla rödbetor att man hoppar över kvällsfikat för att sedan kissa rött i tre dagar framöver.

Ta nu tag i ert matlagade. Ty att kunna laga askäck mat bör man, annars dör man.

Jag är i åka-runt -och-vagga-väninnors-bebisar-åldern. Definitivt. Mina biceps är biffigare än någonsin.

Är det i all denna bebisdrive som man själv ska komma på att barn är meningen med livet? Inse sin tillverka-barn- mogna- ålder och sakta men säkert börja massera sina äggstockar? Är det nu man ska ställa sig med väninnornas knytten framför spegeln och föreställa sig att barnet man håller i famnen är ens eget? Är det nu man ska känna sig vis, trygg och erfaren nog att spräckas upp av ett litet huvud mellan benen?

Jag tror att barn är som hundar. De liksom känner rädsla.

Tror ni detta pyttepaket anser mig vara värdig barnproducent?

Saker jag skulle offra ett finger för:

- Vara julvärd i SVT

- Vara sommarpratare i P1

- Leda en allsång på Skansen

- Sitta på ett stort foto på Arlanda där det står “welcome to my hometown”

- Tända elden i OS

- Få ett Nobelpris

Eller kanske inte ett finger, men jag skulle i alla fall kunna klippa håret jättekort.

Det här mina damer och herrar är den godaste göttis goodisen som finns. Det är en grej som ingen vet namnet på egentligen. “Den där” brukar det bli. Amatörerna säger “skumraket“. Några säger “kokosstång“. Proffsen (som jag) säger “katalan“. (Fast jag är inte helt säker på att den faktiskt heter så egentligen. Måhända är det bara jag som kommit på detta namn utifrån att man måste ha något namn på den lilla grej som får salivflödet att strömma till som mest.)

Grejen innehåller skum övertäckt med ett tjockt-vitt-chokladtäcke. Läckerbiten är sedan rullad i kokos. Dess tvilling ser precis likadan ut fast med mörk choklad. Också god, men icke stånd-god.

Hittar ni en utav dessa. Ät den.

Den här lille rackarn. Den ska man äta. Om man vill smaka hamsterbur i käften den närmaste veckan.

Jag ska bli en bättre förlorare.

En gång fick alla gäster gå hem från min fest för att jag förlorat ett spel.

En gång vägrade jag skjutsa hem en vän för han vunnit över mig i TP.

En gång började jag att slåss…

Nu har jag tränat 1 år. Andas, fejkar leenden och fokuserar tankar på att det kunde varit värre, typ död.

Jag tränar med “Den försvunna diamanten“. Minns ni det spelet? Som man spelade i 5-års åldern. Man slår en tärning och vänder brickor i förhoppning om att hitta diamanten. Då har man vunnit.

Jag tar förlusterna sådär. Men ändå värdigt. Från mitt perspektiv sett.

Borde eventuellt göra något vettigt med mitt liv. Men det är skitsvårt när elgiganten har provexemplar av sina massagestolar. Idag gick jag till elgiganten enbart för att få sitta nån timme i deras stolar. Här kan man sitta och mysa och pysa och rysa så länge man vill. Det är gratis! Man blir lite som en uppvisningsapa som sitter och fånflinar mot förbipaserande kunder och de anställda i kassan mittemot stolarna.
Förra gången jag var där fanns bara två prototyper. Idag fanns det TRE! Måntro att dagen blev lyckad.

jonna was here 09-09-25

Håll dina vänner nära, håll dina Ovänner ännu närmre.

Idag har jag funderat kring detta med rost. De flesta cyklar jag tittat på under senaste tiden är rostiga. Skruvarna är rostigast. Om man tänker vidare på utomhusmöbler, gamla tunnor och båt-ankare så relaterar jag till rost.

Varför finns rost då man kan köpa rostfria saker? Alltså saker som inte kan rosta. Eller har jag fattat fel? Betyder ordet rostfritt att saken man köper är fri från rost just vid tillfället?

OM jag nu skulle ha fattat rätt så undrar jag varför inte ALLA saker tillverkas rostfritt? Speciellt utomhussaker och framförallt skruvar. På detta sätt hade inte min cykel behövt ett nytt hjul nu. Och då hade dessa tankar inte behövts.

Färdig.