Idag har jag legat i min säng.

Jag har funderat. Funderat kring varför just jag skulle få sådana skrynkliga fötter och händer? Varför just jag måste känna mig som ett utedass en dag som denna? Varför just jag aldrig kan bli riktigt tillfreds? Varför just jag alltid är så trött? Varför just jag inte har några kakor hemma?

Sen har jag funderat vidare på de bostadslösa i Haiti. Och de svältande i Rwanda. Och krigsoffren i Afganistan Och på barn som dör innan de hunnit börja leva, på ensamhet och på död.

Så ligger jag här och skäms för att jag nästan höll på att önska mig ett vadderat liv utan vardagstristess och väderdepressioner.

För livet, det måste ju vara som absolut mest välmående när man tar sig tid att ligga i sin säng och tjura över totalt värdelösa saker.