De senaste åren har jag vaknat på morgonen och direkt börjat klura på: När jag dör kommer jag vara nöjd då? Kommer jag vara nöjd med mitt liv och de val jag gjort? Borde jag inte gjort något annat istället? Varför nöjde jag mig med det jag gjorde istället för att chansa lite och ha så mycket roligare? Lever jag mitt liv som jag önskar? Verkligen?
Igår slog det mig att när jag dör så kommer jag inte vara nöjd. Detta för att jag varje morgon vaknat med att fundera på: När jag dör kommer jag vara nöjd då? Kommer jag vara nöjd med mitt liv och de val jag gjort? Borde jag inte gjort något annat istället? Varför nöjde jag mig med det jag gjorde istället för att chansa lite och ha så mycket roligare? Lever jag mitt liv som jag önskar? Verkligen?
Det gör mig förbannad att det tagit mig så vansinnigt många år att klura ut detta.
Nu måste jag bara klura ett halvt liv till på vad jag ska göra åt saken.
Glaset är halvfullt kan man säga.
Vilken otroligt rolig bra blogg!! Jag har garvat mig igenom ett antal sidor nu, fast jag egentligen borde skriva på uppsatsen hehe. Vilken tur att du är tillbaka, för detta är en ny favvoblogg!
Comment by Helena — November 5, 2009 @ 10:48 am
Ahhh så där känner jag också just nu. Jag har gått omkring och sagt att jag är nöjd som en mätt ko men nu har det börja brinna i hjärnan på mig. Varenda morgon jag knappar IN på stämpelklockan så tänker jag – Detta kan inte vara mitt liv! IN. UT. IN.UT. 5 dagar i veckan å en massa veckor per år. Det värsta är att jag inte ens anstränger mig för att göra något annat. Fortsätter jag så här kommer jag INTE att vara nöjd när jag dör.
Comment by Anna — November 5, 2009 @ 12:04 pm
Härligt Helena! Känns så bra i hjärtat då människor som du hellre spenderar tid framför min blogg istället för att plugga…
Anna, du får helt enkelt sluta klura på det.Det skulle jag bli nöjd över om döden kom; att jag faktiskt inte vridit och vänt på precis alla möjligheter, utan njutit av det jag fått.
Comment by Jonna — November 5, 2009 @ 1:43 pm
Det är antagligen så att människor av det slag som funderar på sådana här saker aldrig blir riktigt nöjda. Det hade varit förbaskat skönt många gånger att vara en svart-vit person. Strunta i alla funderingar. Men icke.
Comment by Nathalie — November 5, 2009 @ 3:36 pm